Diana's fotoalbum

Näe men palla ångra sig, allt som är gjort är gjort och allt jag tänkt har jag tänkt, varför ska jag gå runt med ångest, bara att se allt från ljusa sidan ju och hoppas på att jag lär mig något av all skit istället. Och sluta ta allt så jävla personligt yaya, det får vara över nu för jag orkar inte mer. Jag mår awesome nu, och vill ha allt såhär. Ge mig Halmstad och Tylösand och soliga dagar på stranden med en brunbränd kropp. Jag behöver't! (Förlåt mig vänner för en blogg som är så otroligt död, jag skäms verkligen)

Jag vet inte var jag står längre. Hela mitt huvud cirkulerar, beslutsångesten kokar och jag sitter här rastlös och tårögd. Jag orkar inte mer. Jag vet att allt är bra nu. Det är bra. Men det är inte perfekt, och i dagens läge kan det omöjligen bli perfekt. Varken åt ena eller andra hållet.

Min vän Caroline frågade mig en dag, "Diana, vem är din bästa kompis?" Vad fan skulle jag svara. Jag sa att hade du frågat mig det för ett halvår sedan hade jag haft ett svar, men nu har jag bara så många sjukt nära vänner som jag värderar högre än dom tror. Om det nu är så "bara". För jag trivs så. Jag orkar inte va någons bästa vän. Och jag orkar inte ha någon allra bästa vän själv heller, för för mig krävs det tyvärr så mycket för att kallas det. Ingen är perfekt, och jag tänker inte ge mig ut på stan och leta efter perfektingar, för jag trivs så jävla bra såhär. Jag vet var jag har alla mina sjukt nära vänner och mina nära vänner, och jag tackar er alla att ni har stått ut mig det senaste halvåret. Det där sjuka halvåret som har fuckat up hela min skalle. Och jag vettefan om det någonsin kommer lösas riktigt, det ser ju inte ut som det.
Tack, att ni står ut med alla mitt velande fram och tillbaka, fram och tillbaka, mitt klagande, min glädje, att ni orkar dras med alla mina berättelser, mitt barnsliga beteende och min besatthet, att ni inte somnar. Jag älskar det. Jag älskar er.
Jag kan säga att "det är lugnt nu, jag mår bra", men så e ju inte läget vaah. Inget är nånsin lugnt nu för tiden, möjligtvis mer eller mindre lugnt. Tidvis mår jag piss, och ikväll är egeltigen en sån kväll. Jag ska dock tvinga mig till stan för att träffa vänner, jag vet ju egeltigne att jag blir glad av det när jag väl kommer dit.
Och jag tackar musiken. Jag blir lite starkare av att tänka på att så många andra artister går igenom samma saker som jag, det finns en jävla massa låtar som bara talar till en. Man lyssnar och tänker, "är det mig dom sjunger om?" Den känslan är underbar. Så underbar.

Och jag skäms för att be och jag skäms för att gråta
Mitt hjärta är ditt att förstöra, låt din vän få veta
Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig
Skratta åt det, för då kommer jag kanske över det
Hur kunde du falla när han sa, jag älskar dig, jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Mina vänner säger: "Vakna upp
Och sluta tänk på det"
Men vad vet dom? Nu är nån annan än jag närmare
Livet innan det kunde jag, utan och innan
Jag kunde haft det så för alltid
Men jag föll för dig och du förtjänade en nominering för rollen du spelade

Det kommer alltid finnas en hand för dig nånstans
Du kan sluta dina ögon och aldrig känna dig ensam
Och alla vill väl ha dig nu
Dom har ju väntat på det här
Och jag hatar att jag älskar dig
Och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig


Kan du inte bara försvinna ur mitt huvud. Snälla. Jaaaa, Du, känn dig träffad fan. 

Ett inlägg. Det är vad jag åstadkommit på bloggen detta sommarlov. FY FAN va jag kommer ångra det djupt i vinter. Cut cut cut! Men vafan, jag pallar inte? Det tar sån jävla tid, och nu har jag ungefär en miljon bilder som står som skuld till bloggen, när fan ska jag ha tid att ladda upp dom, en efter en?
Kan istället tipsa er om något så gammalt som facebook, min facebook är publik så bilder går att se, bara att söka på "Diana Savina" för mina blogfollowers som saknar mina bilder. Där uppdateras det iallafall med bilder så ofta som möjligt. Typ varenda dag med andra ord. När blogg.se kommer med en ladda-upp-flera-bilder-samtidigt-funktion lovar jag att komma tillbaka, en gång för alla. OCH BAH ÄGA SKITEN UR ALLA YÄH MOTHERFUCKER!!

Har hunnit med mycket på lovet, trots att jag jobbat. Med ständig ångest i magen av olika anledningar har jag spenderat oberäkneliga timmar med underbara vännner, i ett väder som ingen får klaga på. 30-graders-värme är underbart, trots allt. Många besök på varamon, på folks land, kvällar i stan. Tyvärr kan jag inte adda "Peace and love" på min been-there-done-that-lista. Hade min plånbok tillåtit det hade jag absolut stått där. Med sjukt fett hår. Glädje. Fylla. Människor. Musik.

Hela sommarlovet har mitt huvud varit fucked up. Ibland åt det positiva, ibland åt det negativa. Kan ju säga att början av sommarlovet lutade det sjukt mycket åt det negativa hållet, höll på att stupa asså, hahaha! Men det är över nu. Skönt! Annars hade mina hjärna sprängts. Just nu försöker jag bara få ut en grej ur mitt huvud, vill inte ha ett huvud fyllt av en cepe-sak. Jag försöker även göra vad som är bäst för mig själv trots att jag inte kan låta bli att påverkas av vad mina vänner tycker i den frågan. Inget jag tar här, men de som känner mig lär märka något. Snart kanske, vet inte. VET INTE. Hela sommarlovet. Hela slutet av våren, allt har bara varit ett stort jävla VET INTE.

heyho babes, fan jag saknar bloglovin lite... heyråh godnatt

Flera dagar senare än jag lovat, men här kommer bilderna på tjejerna i IZZY(http://www.myspace.com/bandizzy). Det finns så många fler, men jag orkar inte ladda upp fler, och tänkte att tjejerna ska få lite ensamrätt på några av bilderna ;) En sjukt härlig dag, för nästan exakt en vecka sedan, fem och en halv timme spenderades ute i solen, tillsammans med dessa fyra flcikor och David. Hoppas ni får användning av bilderna och lycka till med allt, izzy!

FLER UPPDATERINGAR KOMMER!!!! nångång, har inte bloggat nåt på hela sommarlovet. shit happens. get over it. haha. tråkigt.

[nedan: VälbehövligBildbomd/juni2010]

Om drygt 24 timmar gallskriker jag väll antaligen "wöööhöööööw, soommarlooooov". Men den känslan existerar inte just nu. Jag har inte förstått det än. Eller så är jag inte så himla pepp. Men jooo, hallå, hur kan man inte vara det. Gud va skönt med lite ledighet, tänker jag för mig själv när jag sitter på min säng och har ont i magen. Men jag vill ju egentligen tänka "@!??#%¤"¤&#/(# S-S-S-ooooommmaarrrrLOV!! WHAHAHAHAAAAA!!!!&%#&(¤=(¤/¤¤/)/=??##%#&&//".

Något som är skönt är ju dock att jag inte längre har massa plugg hängandes över mig. Nu är allt över. Ettan är över. Vad det gäller betyg så är jag sjukt sur, för vad jag vet får jag inget MVG alls i år. Jamen jaja, G-elever, tjut, men man kan väll få bli onöjd även fast man får VG? Förstår inte grejen. Om man satsar på ett MVG i ett ämne, klart som fan att man får bli onöjd med ett vg? Jag har kapacitet för mvg i flera ämnen, men den kapaciteten har jag inte orkat locka fram. Tror det blir VG rakt igenom nästan. Nej, inte idrott. Hahahaahhahahaha. Hårdare tag i tvåan yeyeyyeyeyeye.

Nu ska jag ta mig lite frukozt. Sedan gittar jag till Carrobarro och badar var det tänkt, men vet inte om jag pallar. ÅH VAFAN ÄR DET MED MIG O BADA NU FÖR TIDEN FAN!!!! Sedan en snabbis till skolan, ska lämna in böcker och städa ur mitt skåp. Åhrka. Och så måste jag även kämpa mig vidare till stan och KÖPA en plattång, inte beställa för det failade ju. Känner att jag inte orkar förlita mig på Carolines plattång även på avslutingsdagen så...

Mitt liv chillar på. Chillar o grillar o pillar o yeye. Nääh. På måndag ska jag på ett möte på sommarjobbet, få tider etc, och måndagen därpå börjar jag jobba 4 veckor. Så ni som verkligen MÅSTE träffa mig massor, hehe, bör ta vara på nästa vecka.

Ha en underbar avslutning allihopa, hoppas ni får ett sjukt bra sommarlov så får vi se när nästa bloggning med bilder inkluderat kommer... vet inte vad jag ska göra med bloggen alltså. Jag tycker om den för mycket för att ta bort den, och det verkar ni också göra. Men jag orkar inte ha bloggpress. Bilduppladdningar på facebook går så mycket fortare, och jag når liksom ut till fler där också! Men jaja, jag ska försöka hålla blogghumöret uppe. PUSSSSSS!


R ö s t a   p å   f i l m   n u m m e r   3   h ä r  f ö r   a t t   h j ä l p a   m i n   k o m p i s   v i n n a   e n   f i l m t ä v l i n g ,   k o m   i g e n   !   : D

Åh, jag bara känner hur längtan efter att skriva ett ordentligt och ointressant men ändå intressant blogginlägg sprätter fart i mina fingrar.

Jag har precis dunsat ner i sängen, efter nästan exakt 12 timmar downstairs. Nej, 11 närmare bestämt. I solen. Jag har läst konstant, med små breaks för mat, glass med hallon och min nya passion för filmjölk. Förstår inte varför jag alltid tyckt det vart så äckligt.... det kan ju vara min pappa med sin ensidiga kost som är anledningen... haha!

Jaja, jag läste precis ut Gunilla Söderholm & Ulla-Lene Österholm's "Gunillas man försvann". Det är En riktig toppenbok, för mig som verkligen älskar sanna berättelser. Om en bok inte är en sann historia om ett på något vis turbulent liv, så läser jag aldrig ut den. Tycker itne det är itnressant då. Men ja, jag har ju garvat en hel del åt bokens namn, det hade man kunnat utveckla lite hahaha! Får jag ta lite snabbt om handlingen eller? Vill ni inte läsa, hoppa över det kursiva stycket!

Det handlar om Gunilla, som med hennes arbetsnarkoman till man Martin får först ett barn, och blir sedan gravid med ett andra som är påväg ett år senare. I början av den andra graviditeten så bara sticker Martinhelt utan förklaring eller förvarning, han fick för mycket av allt, på jobbet etc, han hade stuckigt en gång tidigare i en vecka till Berlin, utan att tala om något, men nu är han borta FEMTON år. Efter tio år föreslår Gunillas kompis att hon ska dödsförklara honom, så allt får ett slut. Ingen vet ju vart han är. Men hejhej, efter tolv år, när han lämnad Gunilla ensamstående med skulder på 2 miljoner och usel inkomst, bara lite socbidrag, kommer han tillbaka som att inget har hänt.
Jag vill hylla mammor som Gunilla, fy fan vilken cool tjej! År efter år, även om allt var pisspisspiss så kämpade hon ut i det yppersta för sina två söner och deras uppväxt med bara lite socbidrag i fickan, men en kampanda som ingen kan slå och med vänner som alltid stod upp. Pojkarnas uppväxter får man följa genom hela boken, sjukt kul! Jag kommer ju ihåg hur den äldsta först bara var ett år och slängdes mellan en pappa som ständigt kom försent och jobbade övertid och en så ansvarsfull mamma, sen efter ett tag så är han liksom 15+...
Starka mammor gillar jag, som kämpar för sina barn och som inte bara ger upp, jag orkar inte sitta och säga starka pappor också för att nu vill jag hylla bara ensamstående mammor. Men såklart så finns det en drös med starka pappor också men just efter denna bok orkar inte jag sitta och ge komplimanger till några farsor....

Jag och mor min satt och diskuterade just det här vid matbordet idag. Hur kul båda vi skulle tycka det vore och gå i min morfars spår, och jobba med sånt här. Familjeproblem, alkoholism, missbrukare, hemlösa, ensamstående föräldrar, barn som far illa. Då skulle varenda arbetsdag kännas viktig. En känsla av att man förändrar saker och ting för folk skulle läggas som välbehag över en när man kryper ner i sängen på kvällen.
Och det är precis vad jag tänker göra nu. Eller först knöla ihop en liten bokredovisning till svenskan imorn. Sen. Ska jag sova. Med myggorna. Och dra in lukterna från en alldeles för godluktande svart tjocktröja. Hjärta.  

Tänkte dela av mig utav mitt skivkonvolut som jag precis gjort klart i grafiska komunikationen! Det är framsida, baksida och insidor med lyrics som sammanlagt blir 12 sidor i InDesign. Insidorna är alla likadana typ, pallar inte lägga up! Jag tror jag gillart!
Har sjukt otroligt mycket plugg kvar denna termin, sitter i skolan nu (precis som jag gjort ända sedan tjugo i elva...) och sover på datasalsbordet. Bokstavligt. Låter spotify pumpa in låt efter låt i mina öron. Ute är det grått. Perfekta sovförhållanden. Yeyeyeye. Tror jag drar mig hemåt nu. Uppsatser på dirren. NEEEJ!

frrrrrontpage

baakkksidan (awesomeness)

Låtarna är bara olika bra randomlåtar, de är händelsevis inte dom bästa, behövde bara fylla ut lyricspapprena lite. Heh.

Okey, nu ska jag locka fram min anti-rasistiska sida.

Jag ska försöka vara seriös, min syster kom nämnlingen nyss in och satte på radion på högsta volym, BAABBY BAABBYYY BABBYYYY justin bieber <3

GAH. Okey, har tre grejer jag vill ta upp, två facebookgrupper och en händelse.

Vi kan börja med händelsen då. Nu är det såhär att min sjukt vackra låtsassyster är halvt afrikan, därför är hon brun, inte svart dock men mulatt. Hon och resterande folkunga-sjuor var idag på omberg, och när hon går ut från stället där man köper glass, kommer en klass nioåringar förbi. En av killarna pekar och skriker "Kolla, där kommer en neger!!" Ooooh. Det liskom kryper myror i mina tår. Amelia, som inte accepterar sånt blev sjukt arg, skrek först till NIO-åringen att "vafan står du och säger??", säger sedan till både sin lärare och snubbens lärare. Killens lärare svarar "åh, jag vet nog vem du menar", som att han brukar hålla på så. Läraren tvingar honom och hans kompis som också varit lite delaktig att säga förlåt, varpå han hotar med att kasta ett fucking revbenspjäll på Amelia!?!?!?! Eh. Tillslut mumlar han förlåt och kollar nonchalant bort.
FY FAN för föräldrar som lär sina barn sånt. FY FAN för barn som kaxar utan anledning, utan någon jävla kunskap i huvudet överhuvetaget. FY FAN för dom som tror att det bara är utlänningar som är kriminella. FY FAN FÖR ALLTING. Seriöst, jag har sjukt svårt för att använda ordet neger. Det är sjukt fult, passar aldrig in, det känns bara hårt och kränkande. Jag har blivit uppfostrad till att säga mörkhyad eller svart, och jag ser verkligen ingen anledning till att använda så gammal svenska som neger. Om gamla tanter säger så, okey, det var så dom blev uppfostrade för typ 70 år sedan. Eller det är inte äns okey det heller, men mer förståeligt. MEN att föräldrar lär sina barn att mörka människor heter NEGRERS, fy fan va ansvarslöst. Och verkligen inte när man använder neger på någon som inte äns är svart, utan bara brun. ÅH. Det beror förståss helt på hur man använder ordet också, om man som Matilda använder det och säger "negrers är så jävla snygga", ser jag inget negativt i det.

Del 2 då. Två facebooksgroups som fått mig att flippa ut och skapat högljudda diskussioner i matsalen.
"Vi som hatar att negrers förstör alla låtar". FUCK. Ah, okey, "negrers" har gjort covers på till exempel Forever Young och Kids, står det i beskirvningen av gruppen. Kids-covern - The Opposite of adults, är för tillfället en av dom skönaste r'n'b-låtarna, enligt mig. Men HALLÅ, varför äns ha med det där jävla fucking negerordet i den gruppen? Räcker det inte med att skriva "Vi som hatar alla som förstör låtar"? Det är ju precis samma jävla innebörd i meningen, bara det att den inte är direkt riktad mot folk som råkar ha lite mer svart pigment i huden. Det finns ju precis lika många ljusa eller typ... folk från mellanöstern, som gör covers, om dom förstörs eller blir bättre än orginalet är ju en jävla smaksak. Den som skapade gruppen är säkert någon 45årig gubbe med ölmage som vill locka fler väljare till SD.
Facebookgrupp part 2.
"Om du ska bo i Sverige får du fan prata svenska". Gillar att dom har med fan i titeln också, ser så seriöst ut. INTE. HELT KLART att man ska anpassa sig till landet, följa landets regler, inte leva rövare, att man ska sjunga svenska nationalsången på sklavslutningar etc etc. En självklarhet är ju även att kunna prata svenska. Men tänk dig att du flyttar till Frankrike med din kompis. Ni delar lägenhet där och är nyinflyttade, när ni då går på stan sedan ser jag det som en rätt självklar grej att du och din kompis går och pratar svenska om vartannat med varann? Eller är jag den ända? Jag skulle aldrig orka gå runt och tvinga mig själv prata franska HELA tiden, sitt eget språk får man prata vafan. Det är en frihet. Bekvämlighetsgrej. Och svenskar är överlag ganska bekväma av sig. Om man är i folkmassor, är på fest, är i skolan etc, då får man ju rycka sig i kragen lite och prata svenska, eller franska då. Flyttar man till ett annat land som 65åring är det heller inte så himla enkelt att lära sig ett helt nytt språk. Men jag vet att det är ju enklare för elever i skolan att lära sig språket och det gör alla med vett i skallen. Sedan finns det dom utan vett i skallen, men det är en minioritet. SNÄLLA, dra inte alla över en kant.

Men SJÄLVKLART ska vi ha svenska nationalsången på skolavslutningar, helt sjukt att dom äns håller på. En tradition är en tradition.

Det här är Diana som signar ut. Cha!

JAJAJAJYYEYEÖSHÖHEYEEYEY. Atschoooo!

sunny sunday. Lånade en gammal rubrik från ett gammalt gammalt inlägg där, jag vet precis vilket det är. Och precis när jag skrev det. Men det är ju precis vad det är, en sjukt solig söndag, hela helgen har dock varit underbar och jag är brun! Gud va jag kommer garva när jag läser detta i sommar, brun i maj, knappast... hahahah! Men brunare än jag var innan åtmisntone!
Fredagskvällen spenderades först på laneryds golfbana @ night, med grill och mys. Drog ock in till stan senare med söta sara, det blev steves för hela slanten, hon eeeee söt den där bruwden :)
Lördagskvällen blev chill med lite olika folk! Först kom Idil hem till mig, eller nästan, till busshållplasten. Vi åkte till stan, lite burger king part 1, sedan mot sporthllen där jag lämnade henne. Jag träffade sedan Hampus, Macke, Jacob, Nisse, Linnea och Emil, hehe. Moppechill. Jag låtsades veta något. Det var iallafall mysigt! Sedan mot stan igen för att träfa Idil igen med henens kompis johanna, och Chrillebooi och Simon. Chill the rest of the natt! :)

Har ny mobil nu, iphone döööööööööööööh fan va chill, så dom som läser detta som känner mig, skriv på fb så får ni numret, har det som fb-status också om ni går tillbaka lite,ifall jag itne skulle vara inloggad! ;)

just nu spinner tankarna knutar i mitt lilla (STORA) huvud, allt jag klarar av är att lyssna på nostalgisk coldplaymusik. och jag skänker lite bilder till er, från dagen. back to all my thoughts. det är sjukligt va jag tänker mycket. imorn hoppas jag på solsken när vi har klasskamp på skolan, så jag inte kan tänka på annat än lätta, enkla grejer. jag har även gått in i någons slags jag-börjar-varje-mening-med-liten-bokstav-period. lite irriterande men jag orkar inte vara korrekt. nu blir det lite oklart här, vad skriver jag om egentligen?
jaja, pratade precis med min vän ida i telfeonisen, det är läskigt hur lika man kan vara i huvudet. vi har precis samma problem, men mer tar jag inte hör cause... i dont give a fuck. abaskoja, det passade in. cause jag vill inte skriva om det här just nu, haha!

i used to rule the world, bambambambam

jag och min sistah åt ute med pappa igår, vi firade att han fått tillbaka sitt körkort. det var helt klart värt att firas, vill jag lova. vet att jag berättade om anledningen här i bloggen years ago, men nej jag skrev aldrig vad som hände, jag skrev bara att dagen slutade på akuten. och att ett körkort försvann. och om två skräckslagna döttrar. Puss vänner, pusssss.

Som en hyllning till mig själv. Skulle man kunna säga. Alla föds inte perfekta, med exeptionellt perfekt levnadsstandard med tillgång till allt som behövs. Så ere bara!
Har solat hela dagen, tänker fortsätta nynna på snook och dra mig utåt igen. Mina ben börjar få färg jajjemeeeen! Haajrråååh

mitt plugghumör turned into något annat chillhumör, så jag har inte fått så himla mycket gjort faktiskt. men det är ju tanken som räknas, ni vet!
Ska sticka in i duschen och sedan efter timmar av fixning ska jag till Daniel och där kommer Mattias finnas, vi ska göra kladdkaka heeeeeeeeeeh , vad jag gör resten av kvällen vet jag inte. Hade dock föredragit liiiite bättre väder. Det är för sjutton 13de maj. MAJ! Fucking shiet, var tog våren vägen? Eller den har knappt kommit än juh, hahaha! Nae, lite vår har vi ju allt fått ;) uptowndowntownturnthebeataroundtown klingklingkling.
JAG ÄR SÅ JÄVLA GRYM på att höra lyrics. Jag ska söka till talang! Skaaakkaaaaa rooohmpaahn.