Diana's fotoalbum

Förföring

Förföring nr 2.

Maaooooooow!


HAHAHA, fredrik..


Laddade upp och publicerade bilderna igår vid typ ett eller något men orkade inte skriva ett ända ord. Och en Filip-under-ett-täcke lockade mer än blogginläggsskriverier.
Igår kväll spenderade jag några härliga timmar @ Mattias Place med härliga vänner (accosierar till bild nummer 4) med lite chill, lite (OTROLIGT DÅLIG) film som jag för övrigt knappt såg på alls, förlåt till de som faktiskt tittade... lite rullande på golvet, lite (MYCKET) chips i magen och lite pruttsnack. Hablahablahabla what evah. Tyckte hur som haver det var skitmysigt! (; <3

Nu kommer jag pumpa er med Ida-bilder hela kvällen sen, men nu har jag brottom som fan!

Kika i inlägget under också, där finns ännu fler ! :D

Lovisa puttinuttan är så fin. Och när hon poserar finns det ingen som slår henne. Det finns bättre poser än den här vill jag lova, ska nog spara dom till ett inlägg någon gång. Men den här var roligast att redigera! (Y)

VAD TYCKER NI OM NYA DESIGNEN!?

Bilden är tagen igårnatt typ, och täntke förvirra folket i Linköping som läser detta och säga att jag står på taxi-parkeringen och ingen annan stans, försök få ihop det ni (;

För övrigt extremt dålig bild, iaf här på bloggen! :O Mycket brus och dålig upplösning på bloggen..

Jaaaja, nu ska jag skynda mej in till stan, MÅSTE låna min engelskabok The lovely bones på biblan innan dom stänger, oh hot damn! :O Alltså.. annars kommer jag dö. Nu signar jag ut, slut.

Foton står alltid i fokus. Min kamera finns med överallt. Datorn är överfylld av bilder. Och här i bloggen har det inte förekommit mycket mer än foton. Foton foton foton. Därför, just därför, har jag tänkt sammanfatta mitt år i text och inte i bilder. (Eller, så är det kanske så att Diana inte orkar ladda upp alla bilder igen, vem vet (-;)

År 2009. Det är nog det mest betydelsefulla året för mig genom tiderna. Det var mognadens år, så att säga. Det var då jag blev den jag är nu. 

Jävla retard. Det var vad jag var under min tid på berzan. Men sista terminen i nian på fylldes av många olika intryck. Mest minns jag slutet, eller slutet av april och framåt. Ett bombnedslag av känslor slog ned i mig, både dåliga och bra, jag drogs åt olika håll, visste inte vad jag tyckte, sårade och svek, blev sårad och sviken. Jag var även så otroligt glad.

Tältning nummer ett med hela klass 9h startade en händelserik och, för mej, rolig senvår. Andra tältningen som egetligen bara borde kallas "-ningen" då det inte fanns något tält involverad alls, var ännu ett bombnedslag av känslor bara det. Jag lärde känna vissa mycket mer, och vissa sårade jag och vissa vet jag inte vad jag gjorde med. Även här var det tvärt om, vissa lärde känna mig mycket mer, vissa sårade mig och vissa vet jag inte vad dom gjorde med mej. Andra tältningen kickade även igång något som drygt en månad senare skulle sluta i ett förhållande, men det kommer vi till senare.

Avslutningstiderna var igång, de sista proven skrevs och man hoppades på att gå ut med så bra betyg som möjligt (men hey ho, varför slita ut sig i nian när det är gymnasiet that is the big thing!? Stort misstag där alltså!), kvällar i trädgårdsföreningen, musik, Ben&Jerrys, min väska som stals med mobil, systemkamera, hela plånboken, you name it som stoppade mitt fotande helt tills slutet av juni då min Nikon D60 blev räddaren i nöden när den damp ner inne på Konsum Lambohov. Och för att inte glömma nämna, EUprojektet med 11 grymt roliga tjejer från nian, vårt hårda slit och resan till polen, auschwitzbesöken, vänskapsbanden, folket från den andra länderna, mina 850 bilder med EOSen. (detta var ju dock i april men vet inte vart jag annars ska trycka in det!)

Avslutningen i kyrkan var en lättande pust för mig. Alla andra tror jag grät en droppe eller två. Men jag kände bara att allt jag virrat in mig i i slutet bara släppte, jag kunde ägna mig åt dom jag ville ägna tid åt. Det är December idag och jag har ännu inte gråtit en droppe. Men jag saknar 9H! Extremt mycket faktiskt, det blir nog snurrigt för er om jag säger att jag saknar det som var i slutet av nian när jag presic klagat på det, men äsch fan. Ni som fattar, ni fattar.

Efter avsluntingen vid stångån på kvällen följde dagar med födelsedagskalas, besök i Skägget av en viss anledning, midsommaraftonen närmade sig och den dagen spenderades med trevligt folk. Avslutades med att jag, F och E åkte hem till mig, och resten av denna helg var denna F, som ni antaglgien tine har någon aning om vem det är, haha) hemma med mig och natten efter kom A. Den 21 juni kom och det var datumet som vi satte som start på mitt och Filip Martins förhållande som jag forfarnde är i och kommer vara för alltid och där jag trivs bättre än fisken i vattnet ;)

Sommaren kom och jag spenderade dag efter dag med F. Detta är något jag ångrade, men ändå inte. Jag älskade hon mer än allt annat, antagligen för all den tid vi spenderade med varann för vi lärde i och med det känna varann skitsnabbt och djupt, samtidigt som mina vänner sveks då jag knappt träffade dom alls. Jag byggde upp min vänskap med dom igen, men vägrade acceptera att det i vissa fall bara var mitt fel att det blivit som det blev. Men det var värt det iallafall. Vänner ska ju stanna ändå brukar man ju säga, vilket dock inte är 100 % sant, men de lär efter ett tag förstå. Och jag ångrar egetligen inte en minut med filip, hade bara önskat att sommarlovet hade vart några miljoner minuter längre, så jag hade haft mer tid till andra också.

Sandvik.. de fyra dagarna i Lovisas sommarstuga utanför Kalmar är några av de mest ihågkomna dagarna från sommarlovet för min del. Samtidigt som jag åkte dit åkte F till kreta, dit hade han med sig min tshirt och jag hade kladdat lite av hans otroligt godluktande vax på min spegel. Lite som minnen av varann liskom.
Under veckan i Sthlm med pappa och min familj på hans sida fick jag nog. Resultatet -> jag flyttade ifrån honom helt och träffade honom först nu i december. Men jag gjorde rätt val, även om jag saknar honom ibland.
Sommaren passed by med allt som har med sommar att göra, cykelturer till blå lagunen, mängder med glass, solning och skolstarten närmade sig, jag skulle börja gymnasiet!

Första dagen i skolan. Jag, An och Ellinor satt på bussen tillsammans. Spända alla tre. Åkte upp till femman, där vi träffade min nya klass. N09B! Klassen var fan 5/5 stjärnor från början, och de följande dagarna av nollningstortyr tryckte ihop oss allt närmare varann. Nollningen är nog det jag saknar mest om jag måste välja något jag saknar från höstterminen, fan jag vill tillbaka..
 
Fredagen första veckan var det nollning på kvällen, jag och An och Filip kommer hem till mig runt halv ett tiden, vi sover cirkus 1 timme och sedan stiger sedan upp igen. Filip stannar dock kvar i sängen, men inte jag och An. Klockan HALV FYRA på morgonen hade vi bokat en bussbiljett till stockholm, vi hade tänkt åka kvällen innan men jag ville så gärna vara med första nollningen liksom.
Stockholm. COLDPLAY. Det vi taggat inför sedan december 08. Stockholm Stadion - Lidingövägen - Stockholm - Södermanland - Svealand - Sverige - Skandinavien - Norden - Europa - Världen - Vintergatan - Rymden.
111 minuter av rent himmelsrike. Det finaste jag sett i hela mitt liv. Världens häftigaste grupp live 20 meter framför oss. Det förtjänar ett ♥. Elelr kanske två. Eller kanske tre. Eller tusen. Eller lika många som alla fjärilarna som kastades ut över oss.

Hösten fortsatte, klasskamraterna jag spendera dag ut och dag in med blev mer och mer mina bästa polers. Och även tvärtom. Min ilska mot någon låg på topp där någon gång i början av hösten, september ungefär.  Naturklassen jag gick i gjorde saker varenda helg, fortsatte våran nollning lite på egen hand. Emma, jag säger bara garagenedfart, hahaha! Allt från myskvällar allihopa på Scandicbeachen till att trycka in oss alla i ett Kafé..

Men allt eftersom började jag känna att natur var inget för mig. För mycket matematik som jag inte förstod alls och jag kunde sitta och såra mig själv genom att tänka på all kemi och fysik jag skule tvingas läsa. Ey whatafuck gör jag här, tänkte jag då. Media har alltid intresserat mig och jag vet att det kommer intressera mig i framtiden med. Det fick mig helt enkelt att byta till Infokomps mediaklass, och jag är grymt nöjd! Bytet skedde i början av november någon gång, sammahållningen i den perfekta naturklassen saknar jag, men jag gillar klassen ändå!
Media if ramtiden är något jag är säker på att jag vill göra. Jag vill bli fotograf. Och även om vissa, *HHMM FILIP*, anser att media är en no-future-linje, så skiter jag i det. Vill man något så jävla starkt ska man bara följa sitt hjärta och försöka!

Café1 öppnade i skolan, vilket ledde till många mysiga stunder efter och under skoltid med medianerna och naturarna, jag fortsatte ju såklart vara med naturklassen även om jag bytt, I am one of them.
Julavslutningen kom och strax efter den samlades hela naturklassen hemma hos Freddan the man, det har i eftehand beskrivits som det roligaste vi gjort med klassen.

Min julhelg var helt toppen, jag är tillsammans med en snubbe vars föräldrar är extremt givmilda.. men jag är ju oerhört tacksam för allt ändå!! (; och mitt jullov som snart bara har en vecka kvar kommer nog behöva bestå av läsning. KUL... i en bok som inte existerar.. bör gå till biblan imorn alltså!

It's new years eve. The last day of this incredible year. Jag vill faktiskt tien äns att det ska ta slut. Slutet av våren, Sommaren och hösten 09 vill jag återuppleva en gång till... Men -10, (hmm va fult..) det måste bli mer perfektare än någonsin, jag ska vara bättre än någonsin, snyggare än någonsin och leva livet mer än någonsin. Se där! Och sedan ska jag ju uppleva min roligaste nyårsafton någonsin idag också, så det så! Med en klänning med glittriga strumpbyxor, det blir gulligt. Pussssssen.

G O T T    N Y T T   Å R   P Å   E R   A L L E S A M M A N S ! ! :D