Diana Savina

i den icke soliga staden Linköping. Eller som KarlBertil hade uttryckt sig: I samhällets bottenskickt.
Vet ni vad jag tänkte på igår? Varje gång jag ska berätta för alla mina coola readers att det är underbart väder, så vänder det om till det negativa direkt efter att jag skrivit det. Så var det åtminstone förra gången. Så när jag igår tänkte på att jag faktiskt bordde skriva att det är världens springparty här i linköping, ändrade jag mig illa kvickt. Då kommer det ju bli dåligt väder. Det var precis vad det blev också. Jag kanske är en sån där... känna-på-sig-are. 

Gud. Har innte uppdaterat någontingallsalls här sedan i söndags. Trevligt och.. dött. Men jag har en jävla massa bilder från skolan som jag tog i typ måndags, som finns på FB som jag vill slänga upp. Men dom finns på datorn hemma och jag känner att jag börjar tröttna på att leta i arkivet på Filips dator nu. Och jag känner också att jag börjar tycka synd om min knöl, för att jag för över massa RAW-foton på 10 mb vardera på hans dator.

Nej ni. Nu ska jag minsann få något gjort. En engelskartikel ska jag skriva och några mackor ska jag kanske bre. Och Filip får fortsätta med sitt matte-faktoriserande, medans jag kan skratta honom rakt upp i ansiktet. Eller egentligen är det väll tvärtom.

Kör försiktigt! Bi-ba-be-liba-bå.